Äggost recept gräddfil

Äggost förmå göras vid flera olika sätt. Gemensamma ingredienser vilket finns inom samtliga äggostar existerar ny mejeriprodukt, oval form, sötningsmedel samt ättika, filmjölk alternativt gräddfil. Förr använde man vackert skurna träformar tillsammans hål inom botten, numera existerar plåt- alternativt plastformar allt vanligare.

3 l.

Äggost äger även orsakat livliga diskussioner mellan husmödrar. Hur skall den "riktiga äggosten" tillagas? Lös samt dallrande samt kraftigt sötad alternativt fast, hård samt bara lite sötad. alternativt ej sötad alls?

Mormor Dagnys anvisning vid äggost

3 liter standardmjölk
1 dl grädde
3 dl gräddfil
9 ägg
1-2 dl strösocker

 Hetta upp mejeriprodukt samt grädde inom enstaka tjockbottnad kastrull.

Vispa ihop oval form tillsammans gräddfil samt tillsätt beneath omrörning vid svag värme.

fanns noga tillsammans för att detta ej kokar samt rör ordentligt inom botten. Låt sjuda tills detta skär sig samt bildar enstaka ostmassa likt flyter upp. Tag från kastrullen ifrån plattan samt låt stå inom 10 minuter tillsammans lock. Ös upp ostmassan tillsammans hålslev inom ett äggostform tillsammans enstaka tunn duk inom botten, varva tillsammans strösocker.

Bild samt recept; Marinette Törnqvist.

Låt formen stå svalt tills vasslen runnit från. Stjälp upp äggosten vid en tallrik samt servera tillsammans björnbärssylt till!

Recept vid björnbärssylt

1 liter färska björnbär
1,5 dl strösocker
1,5 dl syltsocker

Rensa samt skölj färska små frukter från växter samt varva tillsammans med sötningsmedel inom ett kastrull.

Vispa ihop oval form samt gräddfil.

Värm blandningen långsamt vid medelhög värme beneath omrörning samt låt sylten sedan sjuda inom cirka 10 minuter. misstänkta från sylten väl innan den tas ifrån värmen. Häll upp sylten inom rena burkar, förslut samt förvara svalt.

Äggostens historia

Färsk mejeriprodukt äger begränsad lagringstid samt förr, innan mjölken pastöriserades samt homogeniserades, sålunda surnade den.

Mjölken kom direkt ifrån kon, den hämtades inom mjölkspann samt slogs upp inom tillbringare samt mjölkfat. Sedan fick den stå enstaka alternativt en par dagar.

Låt blandningen sjuda vid nedsänkt värme tills den börjar dela sig samt bli flockig.

Grädden flöt upp samt lade sig likt enstaka hinna vid ytan samt kunde skummas från samt mjölken surnade från luftens bakterier. Konsistensen blev fast, filbunke är kapabel man yttra. till för att skydda mjölken då korna ofta "sinade" beneath vintern kunde man utföra vid numeriskt värde sätt; man kunde utföra fett samt man kunde utföra mejeriprodukt. ifall man låter sur, stelnad mejeriprodukt, inom konsistens liksom filbunke, rinna från genom ett silduk sålunda blir detta enstaka ganska fast massa, ostmassa, kvar inom silduken.

Gör således här.

detta såsom rinner igenom duken kallas på grund av mjölkprotein, detta användes till sig likt degspad, dracks blandad med vätska tillsammans vätska alternativt kokades samman mot mesost. Ostmassan kunde man förtära direkt alternativt skydda på grund av lite längre period. Detta fanns färskost liksom ofta kallades skörost. Skörost alternativt färskost besitter minimalt medeltida anor samt avsåg alltså sur, koagulerad mejeriprodukt var vasslen silats ifrån. 

Surmjölksosten äger sedan många länge, möjligen redan före medeltiden, funnits inom bota detta västnordiska området.

Den kunde ätas direkt dock kunde även existera enstaka teknik för att skydda mjölken till lite längre period. ifrån söder kom traditionen för att utföra äggost från söt mejeriprodukt samt vanligtvis för fortplantning hos djur.

Hetta upp mejeriprodukt samt grädde inom enstaka tjockbottnad kastrull.

Man skapade enstaka mera välsmakande korrekt än den lite fadda tidigare äggstanningsliknande äggosten. samt hur flera oval form man skulle ta, hur söt man skulle utföra den alternativt möjligen ej söt alls, skulle man rent från äga inom lite mjöl? Ja, allt detta anpassade varenda kvinna efter råd samt bostad samt efter eget tycke samt smakupplevelse. samt den nya äggosten fick sitt utbredningsområde inom södra hälften från Bohuslän.

Ur Kjerstin Cullbergs lärobok "Mormors föda inom Bohuslän".