Hur aktiveras postsynaptiska receptorer

Det finns olika typer från smärta. Den brådskande fysiologiska smärtan utgör en varningssystem. Nociceptiv smärta existerar ett resultat från ett vävnadsskada, ofta tillsammans ett inflammatorisk komponent. Neurogen alternativt neuropatisk smärta utgår ifrån enstaka nerv-skada alternativt sjukdom. Smärtan kvarstår ibland efter för att den ursprungliga skadan läkt samt är kapabel övergå inom långvarig smärta.

Signalvägar finns således på grund av underhåll samt även spridning från smärtupplevelsen.
beneath senare kalenderår äger hållpunkter framkommit till för att aktive-rade astrocyter samt mikrogliaceller kunna existera generatorer på grund av underhåll från smärta. nära skada frisätts bl a substans P, calcitonin gene related peptide (CGRP), 5-HT, histamin samt ATP, dels ifrån nervcell, både centralt samt perifert, dels ifrån bindvävsceller samt blodceller.

Dessa substanser påverkar blod– hjärnbarriären både ifrån blodsidan samt ifrån nervsystemet. vid kärlsidan sker ett permeabilitetsökning mellan endotelcellerna, samt dessa celler frisätter substanser vilket påverkar astrocyternas ändfötter, såsom ligger an mot kärlen. detta sker volymförändringar inom dessa ändfötter samt inom astrocyternas cellkroppar.
Astrocyterna, såsom existerar kopplade tillsammans varandra inom gap junc-tions samt bildar nätverk, svarar tillsammans intracellulära Ca2+- ökningar, vilka sprider sig inom astrocytnätverken inom form eller gestalt från Ca2+-oscillationer/vågor.

Astrocyterna frisätter ATP liksom stimulerar något som ligger nära eller är i närheten astrocytnätverk samt omkringliggande mikro-gliaceller samt monocyter vilket besitter vandrat ovan den skadade blod–hjärnbarriären.

Mikroglian frisätter cytokiner, framför allt TNF-(alfa), IL-1(beta) samt IL-6, samt trofiska faktorer. Cellulära underlag skapas på grund av underhåll samt spridning från smärtimpulser. ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar för att dem uppkomna Ca2+-vågorna tillsammans tillsammans frisatta cytokiner samt tillväxtfaktorer skapar nya synapser samt på det sättet bildar nya neuronala kontakter, vilket skulle behärska ge förutsättningar till underhåll samt spridning från smärtupplevelse tillsammans med astrocytnätverken likt »brygga«.

angående denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar sann är kapabel man fråga sig ifall Ca2+-vågorna, bildningen från cytokiner samt tillväxtfaktorer samt cellvolymförändringar kunna modifieras från kroppsegna opioider alternativt nikotin.

Smärta
Akut smärta existerar anpassningsbar samt kunna dämpas från kropps-egna substanser, exempelvis endogena opioider.

Nociceptiv smärta relaterar man ofta mot ett vävnadsskada, vilket medför ökad handling inom sensoriska impulser inom smärtkänsliga struktur. Denna smärta existerar ej anpassningsbar [1]. Perifert, var skadan sker, finns smärtreceptorer vilka existerar sensoriska receptorer liksom utför för att man upplever smärta. då ett skada uppstår leds smärtsignalen inom långsamma omyeliniserade C-fibrer samt snabba myeliniserade A(delta)-fibrer via pseudounipolära nervceller inom dorsalrotsganglierna samt vidare mot bakhornen inom ryggmärgen [2].

dem presynaptiska terminalerna frisätter neurotransmittorer, vilka aktiverar postsynaptiska receptorer vid interneuron, såsom inom sin tur överför impulsen mot motorneuron inom framhornet. »Smärtimpulsen« förmedlas via efferenta motoraxon ut mot periferin igen.

ifrån interneuronen inom bakhornet korsar nervfiber ovan mot andra sidan inom ryggmärgen, samt resultat förmedlas mot högre hjärncentra. upplysning ifrån C-fibrerna kopplar angående vid hjärnstamsnivå, samt upplysning ifrån A(delta)-fibrerna kopplar angående mot nytt nervcell vid talamusnivå. Informationen förs sedan vidare mot parietalloben till identifiering [3, 4].
Runt dem presynaptiska terminalerna inom ryggmärgens bakhorn finns gliaceller, astrocyter samt mikroglia.

nära stimulering från smärtbanorna aktiveras även gliacellerna från »smärt-transmittorer« såsom substans P, CGRP, glutamat samt ATP. ifrån dem presynaptiska terminalerna frisätts enstaka ökad mängd från dessa. dem postsynaptiska neuronen depolariseras; detta sker en inflöde från Ca2+ samt kväveoxidsystemet aktiveras, vilket leder mot ytterligare frisättning från glutamat, substans P samt CGRP presynaptiskt.

dem postsynaptiska neuronen blir över-aktiva, samt astrocyterna samt mikroglian inom området aktiveras (Figur 1) [5].

ett kvarstående aktivering från smärtbanor resulterar både inom enstaka neuroinflammation samt inom ett neuroimmun aktivering [6]. nära neuroinflammationen sker ett infiltration från immunceller mot detta skadade området såsom svar vid skadan. nära den neuroimmuna aktiveringen sker ett uppreglering från cytokiner, kemokiner samt adhesionsmolekyler liksom bl a kontrolleras från transkriptionsfaktorn NF-(kappa)B.

NF-(kappa)B reglerar även vandringen från substanser ovan blod–hjärnbarriären. Dessa impulser ökar frisättningen från peptider såsom substans P samt CGRP, vilket inom sin tur ökar blodflödet samt den vaskulära permeabiliteten.
nära inflammatorisk smärta förändras tight junction-permeabiliteten mellan endotelcellerna inom kapillärerna. IL-1(beta) reducerar occludinkoncentrationen samt ökar permeabiliteten.

TNF-(alfa), histamin samt interferon-(gamma) förändrar även permeabiliteten [7]. detta finns en flöde från metaboliter, joner samt andra substanser mellan astrocyterna samt endotelcellerna, likt existerar viktiga på grund av blod–hjärnbarriärpermeabiliteten. Kända molekyler liksom bildas samt frisätts från astrocyterna existerar transforming growth factor-beta (TGF-(beta)), glial fängelse line-derived neuro- trophic factor (GDNF) samt basic fibroblast growth factor (bFGF).

Kända molekyler liksom syntetiseras samt frisätts från endotelcellerna existerar leukaemia inhibitory factor (LIF) [8].

Astrocyters samt mikroglias reaktion vid nervcellsaktivitet
Astrocyterna äger en strategiskt läge mellan blodkärlen samt nervcellerna. dem existerar stjärnformade celler tillsammans långa utskott vilket sträcker sig inom varenda riktningar ifrån cellkroppen.

Utskotten existerar sammankopplade inom stora astrocytnätverk. ett sektion från astrocyternas utskott kontaktar blodkärl yta tillsammans med sina ändfötter samt bildar tillsammans tillsammans endotelcellerna blod–hjärnbarriären. Kommunikationen mellan astrocyter samt nervceller sker via detta extracellulära rummet, vilket existerar förhållandevis litet inom nervsystemet. Astrocyterna uttrycker receptorer till flertalet kända transmittorer samt äger både spännings- samt receptorreglerade jonkanaler [9].

Genom aktiva upptags- samt frisättningssystem till olika joner, transmittorer samt dricksvatten kontrollerar astrocyterna den extracellulära miljön inom hjärnan. Genom astrocytnätverken möjliggörs intercellulär överföring samt distribution från neuroaktiva substanser [10].
då astrocyterna aktiveras förändras deras morfologi. Cellerna förändras inom storlek genom för att dem svullnar [11] samt ökar sin GFAP(glial fibrillary acidic protein)-mängd, en glialt surt protein såsom finns inom astrocyternas intermediärfilament.

Genom den ökade glutamatfrisättningen ifrån neuronen aktiveras astrocytnätverken genom enstaka förhöjd intracellulär Ca2+-koncentration. dem ökar bl a sin frisättning från glutamat samt prostaglandiner samt från ATP [12-14]. Den förhöjda ATP-frisättningen leder mot stimulering samt handling inom något som ligger nära eller är i närheten astrocytnätverk [15]. Mikrogliacellerna existerar normalt små, runda celler tillsammans med korta utskott.

då dem aktiveras drar dem ihop sina utskott samt cellerna förstora. beneath patologiska förhållanden får dem en amöbaliknande utseende, prolifererar samt går eller reser mot detta skadade området. dem uppvisar fagocytos samt producerar samt frisätter proinflammatoriska cytokiner såsom TNF-(alfa), IL-1(beta) samt IL-6 [16, 17].

Mekanismer på baksidan smärtans spridning samt underhåll
Man känner mot för att efter ett perifer nervskada förmå man uppleva från alternativt uppleva smärta, förutom ifrån detta skadade området även längs tillsammans kroppshalvans riktning, ipsilaterala sidan.

dock man kunna även uppleva smärta inom motsatt kroppshalva, detta önskar yttra vid den kontralaterala sidan. Dessa effekter existerar kvalitativt lika dock mindre uttalade. oss vet inget ifall dem mekanismer liksom orsakar denna smärtupplevelse alternativt obehag, dock man vet för att fenomenet existerar samt förmå uppstå nära långvariga smärttillstånd [18]. Fenomenet visar för att detta finns signaleringssystem såsom förbinder dem båda kroppshalvorna tillsammans varandra, samt man äger kallat fenomenet »mirror-image pain« [19, 20].

Signaleringssystemen besitter troligen förbindelser, bl a via kommissursystemet vid ryggmärgsnivå, var signaleringen via interneuronen medieras tillsammans hjälp från olika tillväxtfaktorer, t ex brain-derived neurotrophic factor (BDNF) samt neurotrofin-3 (NT3). nära ett perifer inflammation ökar BDNF inom dorsalrotsneuronen [21]. troligen finns även förbindelser vid både talamisk nivå samt hjärnbarksnivå.

dem proinflammatoriska cytokinerna TNF-(alfa), IL-1(beta) samt IL-6 tycks äga enstaka nyckelfunktion nära detta fenomen [18].
för att gliacellerna förmå existera involverade inom smärtspridning samt smärtunderhåll äger diskuterats från numeriskt värde orsaker: dels för att pro- inflammatoriska cytokiner bildas från gliaceller, framför allt mikrogliacellerna, frisätts samt transporteras vid en parakrint sätt mot målcellen liksom sedan är kapabel orsaka enstaka överaktivitet hos dem smärtledande neuronen [5], dels för att astrocyterna existerar organiserade inom nätverk, ihopkopplade via gap junctions, samt genom elektrisk signalering är kapabel sprida Ca2+-signaler inom struktur från oscillationer alternativt vågrörelser genom nätverken tillsammans enstaka hastighet från Å 20 (my)m/s [13, 22].

Astrocyterna förmå beneath dessa förhållanden frisätta substanser, t ex glutamat samt prostaglandiner, likt förmå leda mot upplevelse från smärta [12, 14]. angående denna spridning samt förmedling från substanser inom astrocytnätverken kunna nå den kontralaterala sidan skulle man behärska för-vänta sig för att frisatta proinflammatoriska cytokiner, glutamat, kväveoxid samt andra ämnen ger upphov mot spridning från smärta.

detta äger även visats för att ifall man begränsar signaleringen via astrocytnätverken därför avslutas alternativt reducerar smärtan [23].

Kroppsegna opioid- samt nikotinsystem
Kroppens endogena opioidsystem förmå aktiveras genom nålterapi, antingen tillsammans hjälp från nålar alternativt genom elektrisk stimulering var muskelafferenter, A(beta)- samt A(delta)- dock även C-fibrer, aktiveras.

Endogena opioidpeptider såsom frisätts nära nålterapi existerar framför allt (beta)-endorfin, liksom stimulerar särskilt (my)-receptorer dock även (delta)-receptorer. nära smärta äger även frisättning från enkefalin, likt även aktiverar (my)- samt (delta)-receptorerna, endomorfin, vilket aktiverar (my)-receptorerna, samt dynorfin, likt aktiverar (kappa)-receptorerna, innebörd [24].

nära nedsänkt frekvens, 2 Hz, frisätts opioider liksom stimulerar m-receptorerna, samt nära upphöjd frekvens, 100 Hz, frisätts opioider vilket stimulerar (kappa)-receptorerna [25]. Opioiderna syntetiseras inom olika nervcell inom CNS, frisätts ifrån dessa samt transporteras ovan blod– hjärnbarriären [26].

nära kronisk huvudvärk ökar koncentrationen från dem proinflammatoriska cytokinerna TNF-(alfa), IL-1(beta) samt IL-6 inom mononukleära blodceller, medan efter nålterapi sjunker koncentrationen mot normal nivå [27]. detta existerar känt för att kolecystokinin reducerar opioidernas smärtstillande utfall samt för att morfin får ett förbättrad smärtstimulerande inverkan hos patienter tillsammans tillsammans antagonister mot kolecystokinin [28].
Rökare äger enstaka högre smärttröskel än icke-rökare, samt detta existerar nikotinet inom tobaken likt ligger på baksidan detta [29].

Nikotin-acetylkolinreceptorer består från ett släkt ligandkopplade jonkanaler, var man hittills besitter identifierat 16 olika subenheter tillsammans med olika strukturella samt farmakologiska attribut [30]. Huvudfunktionen på grund av denna receptorfamilj existerar för att överföra signaler tillsammans med neurotransmittorn acetylkolin nära nervändslut inom neuromuskulära kopplingar, inom perifera ganglier samt inom CNS.

inom neuromuskulära kopplingar samt inom centrala synapser bildar nikotinreceptorerna aggregat, vilka möjliggör snabb transmission. detta äger även demonstrerat sig för att nikotinreceptorer kunna modulera transaktion från smärta inom CNS samt för att (alfa)7- nikotinreceptorsubenheten existerar starkt involverad [31]. Mikrogliacellerna uttrycker (alfa)7-nikotinreceptorsubenheten [32].

Nikotin inhiberar frisättning från åtminstone TNF-(alfa) ifrån både blodburna makrofager samt mikroglia inom CNS [32, 33]. inom vävnadssnitt besitter man funnit för att då rökare besitter exponerats till nikotin reducerar uttrycket från (alfa)7-nikotinreceptorsubenheten vid astrocyter [34].

Smärtspridning via gap junction-kopplade astrocytnätverk
En ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar för att gliacellerna existerar dem drivande cellerna på grund av för att generera samt underhålla den långvariga smärtan samt orsaka upplevelse från smärtspridning [35].

då substanser inom blodet påverkar endotelcellerna inom CNS kapillärer frisätts ämnen ifrån dessa celler likt stimulerar astrocyterna för att frisätta intracellulärt Ca2+, vilket leder mot Ca2+-oscillationer/vågor inom dem gap junction-kopplade astrocytnätverken. Denna aktivering inom astrocytnätverken är kapabel verka såsom enstaka »brygga« ovan neuronala kopplingar samt förmedla spridning från smärta samt bildandet från nya neuronala kontakter.

Detta är kapabel hypotetiskt förklara fenomenet smärtspridning samt upprätthållandet från smärta. även mikrogliacellerna aktiveras samt flera neuroaktiva substanser produceras samt frisätts ifrån dessa celler, vilket ytterligare underhåller smärtan.

Nyare uppgifter besitter demonstrerat för att aktiverade gliaceller är kapabel existera generatorer till den långvariga smärtan samt därmed målceller på grund av behandling.
*
denkbar bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Illustration: Eva Kraft

Figur 1 . Perifer skada inom motsats till vänster knä. Smärtsignalen leds mot ryggmärgen var omkoppling sker, samt signalen leds vidare inom smärtbanor mot talamus samt parietalbarken inom hjärnan.

nära enstaka perifer nervskada är kapabel man uppleva från samt uppleva smärta, förutom ifrån detta skadade området även längs kroppshalvans riktning, ipsilaterala sidan. Man kunna även uppleva smärta inom motsatt kroppshalva, detta önskar yttra vid den kontralaterala sidan. Substans P samt calcitonin gene related peptide (CGRP), serotonin (5-HT), histamin samt ATP frisätts, perifert samt centralt.

Dessa substanser påverkar blod–hjärnbarriären både ifrån blodsidan samt ifrån nervsystemet. ifrån blodsidan sker ett permeabilitetsökning från tight junctions hos endotelcellerna [15]. Endotelcellerna frisätter substanser liksom medför Ca2+-oscillationer/vågor inom astrocytnätverken.

Vad menas tillsammans samt hur aktiveras postsynaptiska receptorer?

Astrocyterna frisätter bl a ATP, glutamat samt prosta-glandiner vilket påverkar andra astrocytnätverk. Framför allt ATP stimulerar nya astrocytnätverk vilket genererar nya Ca2+-oscillationer/vågor. Mikrogliacellerna runt astrocyterna aktiveras även från ATP, samt dessa celler frisätter inom sin tur proinflammatoriska cytokiner somTNF-(alfa), IL-1(beta) samt IL-6, samt trofiska faktorer. dem proinflammatoriska cytokinerna påverkar neuronens excitabilitet.

Nya synapser bildas till underhåll samt spridning från smärt-impulser.

Läkartidningen 47/2005

Lakartidningen.se