Vilka receptorer styr andningen i vila

Publicerad 2018-03-16
Forskning vilket syftar mot för att åtgärda gåtan ifall hur man är kapabel ”laga” ett trasig ryggmärg tar sig an problemet ifrån lite olika angreppspunkter. inom dem numeriskt värde tidigare texterna beskrivs metoder såsom använder sig från implantat till för att ett fåtal nerverna för att läka ihop samt från elektrisk stimulering till för att sätta igång nervceller.
En ytterligare teknik existerar för att transplantera celler mot detta skadade området.

Kan kemoreceptorer inom stora kroppspulsådern uppleva från H+?. Nej. Vilka receptorer reglerar andningen snabbast?

ett sektion från dessa studier använder sig från stamceller. Därför existerar detta god för att klargöra vad ett stamcell egentligen är.

 

Vad existerar enstaka stamcell?
Stamceller existerar omogna icke-specialiserade celler vilket kunna genomgå en obegränsat antal celldelningar samt äger förmågan för att mogna mot flera olika celltyper. Detta utför dem väldigt intressanta till forskningen.

Den stamcell såsom uppstår då en oval form blir befruktat samt såsom besitter potential för att forma vilken fängelse likt helst – inklusive moderkaka – kallas totipotent stamcell.
Den sorts stamcell liksom kunna mogna mot vilken celltyp likt helst inom den vuxna kroppen – dock alltså ej mot moderkaka – kallas pluripotent stamcell.

Andra stamceller kunna mogna mot närbesläktade celltyper likt hittas inom identisk kroppsdel alternativt vävnad; dem kallas multipotenta stamceller.

Illustrationen nedan existerar ifrån Anatomy & Physiology, Connexions webbplats.

Nedladdad ifrån Wikimedia Commons. 2018.

 

Olika sorters stamceller
Embryonala stamceller: varenda celler inom kroppen härstammar ifrån den stamcell vilket kunna mogna mot vilken fängelse liksom helst: detta befruktade ägget. Den existerar totipotent samt är kapabel även forma moderkaka. Fem mot sju dagar efter befruktningen äger embryot utvecklats mot enstaka mjuk klump från celler (blastocyst).

ifrån dess inre existerar detta möjligt för att plocka upp eller ta celler liksom går för att kultivera inom laboratorium. Dessa kallas till embryonala stamceller samt förmå forma samtliga celler vilket finns inom den vuxna människokroppen – dem existerar pluripotenta.
Embryonala stamceller brukar hämtas ifrån befruktade vanligtvis för fortplantning hos djur liksom blivit ovan ifrån provrörsbefruktningar.

Fosterstamceller: Förutom embryonala stamceller finns detta stamceller likt tas ifrån aborterade foster alternativt ur detta blod liksom förmå tas via dess navelsträng.

Dessa celler existerar multipotenta; dvs. kunna ge upphov mot närbesläktade familjer från celler. Tex kunna stamcellerna ifrån fostrets nervsystem forma dem olika typerna från nervceller, samt stamcellerna ifrån navelsträngen kunna ge olika sorters blodceller.

Adulta stamceller: detta finns även adulta (vuxna) stamceller inom den vuxna organismen. dem besitter mot övning för att underhålla samt reparera kroppens vävnader samt kroppsdel.

Adulta stamceller existerar svåra för att påvisa samt antalet existerar många litet. dem finns inom flera vävnadstyper; bla inom benmärgen samt inom begränsad omfattning inom hjärnan.

Andningen styrs ifrån hjärnan​​ Inandningen samt utandningen styrs från signaler liksom kommer ifrån andningscentrum.

dem flesta existerar multipotenta samt kunna således ge upphov mot närbesläktade celler. dem vilket finns inom benmärgen kunna forma ben-, brosk-, fett- samt muskelceller samt besitter tex. använts på grund av för att erhålla skadad hjärtvävnad för att läka.

IPS-celler: 2007 upptäckte man för att man är kapabel ett fåtal vanliga hudceller ifrån enstaka människa för att tillbakabildas mot stamceller tillsammans identisk potential likt embryots.

dem kallas induceradepluripotenta stamceller (IPS-celler).

Fördelen tillsammans dessa är; förutom för att man slipper den etiska problematiken tillsammans för att ta celler ifrån en embryo; för att IPS-celler besitter identisk gener liksom den individ dem hämtas ifrån samt därför inom teorin lämpar sig fint på grund av transplantation. Nackdelen existerar för att metoden på grund av för att ta fram dem är kapabel ge ett fara till cancer.

(2)

 

 

De celler man hittills fokuserar vid inom studier på grund av för att läka enstaka ryggmärgsskada är:
(1)
1. Schwann-celler: ett typ från gliaceller (stödjeceller) likt finns runt nervceller inom detta perifera nervsystemet; dvs. utanför hjärnan/ryggmärgen (som utgör detta centrala nervsystemet).

längst bak inom hjärnan) styr andningsregleringen via ke- moreceptorer såsom är kapabel liknas nära kännare alternativt sensorer.

Schwannceller besitter flera viktiga funktioner på grund av nervcellerna varav ett existerar för att tillverka detta isolerande myelinskikt (en slags fettskida) runt axonen (nervtrådarna) vilket existerar nödvändigt till nervimpulsers fortledning. nära enstaka skada vid perifera nerver existerar Schwannceller nödvändiga till för att axonen bör växa ut igen.

2.Olfaktoriska stödjeceller: Gliaceller vilket återfinns inom luktorganet samt omger luktnervercellers nervfiber (på identisk sätt vilket Schwannceller omger perifera nervers axon).

Olfaktoriska stödjeceller äger flera funktioner såsom främjar axonernas återväxt samt besitter tillsammans succé testats vid råttor tillsammans ryggmärgsskada (3)

3.Adulta stamceller ifrån myndig benmärg (multipotenta)

4.Neurala stamceller isolerade ifrån centrala nervsystemet tillsammans förmåga för att differentiera mot nervceller samt gliaceller.

5.Embryonala stamceller tillsammans med förmåga för att differentiera mot vilken celltyp likt helst (pluripotenta)

 

Hur transplanterade celler kunna utveckla funktion efter ryggmärgsskada:
(1)
Trauma vid ryggmärgen triggar igång enstaka kaskad från sekundära skador vid nervcellerna.

enstaka förklaring mot varför celltransplantation förbättrar funktion efter ryggmärgsskada existerar för att dem transplanterade cellerna skyddar nervcellerna ifrån dessa sekundära skador.

 

Cellerna skyddar nervcellerna genom enstaka rad olika mekanismer;
1. Genom för att utsöndra ämnen kallade trofiska faktorer alternativt cytokiner såsom inom sin tur förbättrar cellernas överlevnad, reglerar den förändring från gliaceller vilket annars sker samt liksom förmå ge upphov mot ärrbildning, påverkar inflammatoriska processer samt förbättrar återbildning från blodkärl.

2.

Genom för att motarbeta negativt resultat från blodkärl och/eller utveckla nybildning från blodkärl. Efter ett skada vid ryggmärgen sker enstaka massiv negativt resultat från operativ blodkärl vilket orsakar syrebrist samt celldöd inom samt omkring detta skadade området. Transplanterade celler tycks behärska bidra mot för att återställa syre samt näringsämnen mot vävnad kring skadeområdet.

3. Genom för att påverka immunsystemet samt förhindra inflammation.

Immunsystemet existerar komplext samt enstaka sektion inflammatoriska processer såsom sätts igång efter enstaka skada vid ryggmärgen existerar nödvändiga till reparation; medan andra inflammatoriska processer är kapabel orsaka ökad skada vid vävnaden. Transplanterade celler förmå verka positivt vid skadan genom för att öka dem positiva inflammatoriska processerna samt minska dem negativa.

4. Genom för att utveckla återväxten från nervfiber (nervtrådar).

Den huvudsakliga anledningen mot förlusten från funktion efter enstaka ryggmärgsskada existerar för att dem centrala nerverna inom ryggmärgen ej kunna förmedla signaler eftersom nervtrådarna ”gått av”. Återbildandet från axonen hindras bla. genom för att ärrvävnad uppstår nära skadan, från för att myelin-skiktet runt axonen skadats samt från detta faktum för att nerver inom centrala nervsystemet hos vuxna däggdjur inom princip ej är kapabel växa igen (särskilt ej då axonerna gått av).

Transplanterade celler är kapabel vandra in samt påverka dessa processer; t.ex. genom:

a) för att möjliggöra bildandet från ”broar”:
Den starkast etablerade förklaringen mot hur transplanterade celler är kapabel underlätta axoners tillväxt existerar genom för att cellerna bildar ”broar” ovan skadeområdet. ett bro definieras såsom ett struktur uppbyggd från transplanterade celler likt överbrygger skadeområdet samt vid vilken axoner är kapabel växa.

dem transplanterade cellerna utsöndrar även ämnen liksom främjar tillväxt. Samtliga från dem celltyper beskrivna inom texten ovan är kapabel forma broar efter ryggmärgsskada samt brostrukturen är kapabel förstärkas genom för att sammanföra cellerna tillsammans biomaterial samt tillväxtfaktorer.
Ett bekymmer existerar för att nervceller inom olika nervbanor inom ryggmärgen uppvisar stora skillnader inom förmågan för att växa ovan broar.

T.ex.

Andningen styrs från en antal olika receptorer såsom varenda agerar ett betydelsefull roll inom för att upprätthålla enstaka lämplig andningsfrekvens samt djup.

verkar sensoriska uppåtgående nerver (nerver vilket överför beröring ifrån kroppens olika delar upp mot hjärnan) behärska växa ganska god ovan broar medan nedåtgående nerver inom den kortikospinalabanan (nerver såsom går ifrån hjärnan ut mot muskulaturen samt överför motorik) tycks äga svårare för att växa ovan broar.

b) för att påverka bildandet från ärrvävnad:
Efter ett skada vid ryggmärgen aktiveras ett typ från gliaceller/stödjeceller kallade astrocyter vilket bl.a.

bidrar mot för att forma ärrvävnad nära skadeområdet. Ärrvävnaden tycks äga både positiva samt negativa effekter; den skyddar kringliggande vävnad ifrån tex. inflammatoriska celler inom skadeområdet dock försvårar även axoners återväxt ovan skadeområdet.

c) för att underlätta återbildning från myelin:
Myelin-skiktet vid nerver inom centrala nervsystemet bildas från gliaceller kallade oligodendrocyter (Dessa fyller år alltså identisk funktion vilket Schwanncellerna fyller år inom detta perifera nervsystemet).

Uppgift på grund av sem2 vid anatomin redogör till vilka receptorer såsom styr andningsregleringen vila samt förklara hur inspiration samt expiration sker.

Myelin-skiktet kunna jämföras tillsammans en isolerande fetthölje runt nervernas nervfiber likt utför detta möjligt till nervsignaler för att transporteras. Skiktet förstörs nära enstaka skada vid ryggmärgen samt man äger sett för att funktion inom ryggmärgen är kapabel förbättras genom för att ersätta förlorade oligodendrocyter samt förstört myelin.

Genom för att transplantera Schwannceller alternativt stamceller vilket är kapabel ge upphov mot oligodendrocyter är kapabel man eventuellt utveckla återbildningen från myelin efter ett ryggmärgsskada.

Ett amerikanskt biotech-företag liksom forskar vid enstaka typ från stamceller liksom ger upphov mot oligodendrocyter äger slutfört kliniska försök vid människor tillsammans med ryggmärgsskada vid både thorakal samt cervikal nivå.

De flesta tillhör detta perifera nervsystemet.

(4,5) Man kunna studera mer angående deras undersökning inom en kommande blogginlägg.

 

 

Var står oss idag?

Sammanfattningsvis äger majoriteten från studier från celltransplantation efter ryggmärgsskada gjorts vid vilt samt detta kvarstår ännu för att ta reda vid mer angående verkningsmekanism, utfall samt säkerhet innan man är kapabel ta dem vidare mot människa.

Det pågår idag flera kliniska studier samt området innebär ett nödvändig sektion från framtida undersökning inom ryggmärgsskador, dock ännu äger man ej lyckats hitta således flera faktiska förklaringsmodeller mot varför enstaka behandling ger påverkan utan snarare bara sett för att detta fullfölja detta.

Man behöver även utöka storleken vid grupperna studierna görs inom till för att dem bör ge tillförlitliga utfall. Tyvärr besitter dem begränsade fynd liksom hittats gett bränsle åt stamcells-turism mot kliniker runt angående inom världen såsom erbjuder cellbehandlingar utan vetenskapligt underbyggda resultat.

Celltransplantation liksom behandling till ryggmärgsskador utgör en spännande plats till framtida undersökning, dock ett hel sektion återstår ännu innan någon behandling tillsammans bevisad konsekvens finns ute inom klinik.

 

Ref
1.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28440805
2.http://www.kmagasin.se/
3.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4886956/
4 https://scistar-study.com/about-scistar-study/
5.https://www.globenewswire.com/news-release/2019/01/24/1704757/0/en/Asterias-Provides-Top-Line-12-Month-Data-Update-for-its-OPC1-Phase-1-2a-Clinical-Trial-in-Severe-Spinal-Cord-Injury.html